website statistics

Noscasi AB

Gammelgårdsvägen 4
784 44 Borlänge
Sweden

Contact

Tommy Isaksson
Spain: +34 693230775
Sweden: +46 (0)70 5220809
Email: tommy@noscasi.com

Follow us

Facebook

SkolDala-projektet 1995-1999

Välkommen till SkolDala-projektet (läs projektplanen nedan)

Projektet drevs av Dalarnas Kommunförbund och avslutades 30 juni 1999.

Dalarnas kommunförbund 1996-09-17
Myntgatan 2
791 51 FALUN
Tel 023-630 20

Projektledare
Noscasi informationsteknologi
Tommy Isaksson
Tel: 0243-681 49
Fax: 0243-172 17
E-post: tommy@future.pp.se

Projektplan

Syfte
SkolDala projektet som är ett renodlat utbildningsprojekt avser:

Att under de närmaste åren lägga grunden till ett långsiktigt, varaktigt och bestående gemensamt arbete mellan kommunerna i Dalarna.

Att med en långsiktig stratergi där IT i undervisningen är första steget öka samverkan inom flera utbildningsrelaterade områden.

Att genom samverkan mellan Dalarnas kommuner generera en större och snabbare utveckling inom alla skolor i Dalarna.

Att genom "små medel" lyfta alla skolor och kommuner i länet.

Mål
Att genom uppläggningen utarbeta en modell till en arbetsform.

Att inom ramen för SkolDala projektet ska både små och stora projekt rymmas så att även de små projekten har möjlighet att genomföras och sprida erfarenheterna till andra och därigenom fungera som ett bra exempel.

Att förena bredd och djup genom fördjupade pedagogiska projekt i kommunerna och en övergripande samordningsstruktur.

Att bygga upp ett mänskligt pedagogiskt nätverk.

Att bygga upp ett elektroniskt pedagogiskt nätverk.

Att stimulera erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring.

Genomförandeplan och tidsplan

Initiering av projektet 1995-1996

Alla Dalarna kommuner inbjuds att delta med ett pedagogiskt projekt.

Deltagandet är frivilligt.

Förslag och projektidé initieras från kommunen utifrån en diskussion med SkolDala projektet. Därefter skrivs detaljerade projektbeskrivningar.

De pedagogiska projekten ska ha ett starkt stöd och en stark förankring i sina respektive kommuner.

I Dalarna finns 15 kommuner och ett kommunalförbund (att betrakta som en kommun). Det innebär att vi teoretiskt kan ha högst 16 pedagogiska projekt.

Följande kommuner har ansökt om att få delta med sitt pedagogiska projekt i Skol Dala: Avesta, Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Ludvika, Malung, Mora, Orsa, Säter, Smedjebacken, Vansbro, Västerbergslagens utbildningscentrum och Älvdalen.

Projekten riktar sig till förskolan, grundskolan (fd låg- mellan- och högstadiet) och gymnasieskolan. Det är projekt som är inriktade på internationalisering och miljöfrågor. Det är projekt som fokuserar fortbildning, lärande organisationer och distansutbildning. Det är också projekt som arbetar med föräldrasamverkan, produktion av egna läromedel, glesbygdsfrågor, rationaliseringseffekter, heldagsskola och databasbygge.

Genomförandefasen 1996-97

Projekten knyts ihop i ett elektroniskt nätverk "Dala online" för erfarenhetsutbyte. I detta nätverk kan också andra delta.

Deltagarna i de pedagogiska projekten kommer att göra studiebesök hos varandra.

En utbytesverksamhet kommer att initieras där man har möjlighet att följa andra projekt under en längre tid.

Regelbundna seminarier anordnas under projekttiden för att kontinuerligt sprida erfarenheterna från de pedagogiska projekten.

Regelbundna föreläsningar anordnas för att de pedagogiska projekten ska drivas och utvecklas optimalt.

Rapporter och nyhetsbrev delges alla intresserade.

PR och andra informationsinsatser kommer regelbundet att göras.

Genomförandefasen 1997-98

Det elektroniskt nätverk för erfarenhetsutbyte "Dala online" utvecklas.

Deltagarna i de pedagogiska projekten fortsätter att göra studiebesök hos varandra.

Utbytesverksamhet fortsätter och utvecklas.

De regelbundna seminarier fortsätter att anordnas för att kontinuerligt sprida erfarenheterna från de pedagogiska projekten.

De regelbundna föreläsningar fortsätter att anordnas för att de pedagogiska projekten ska drivas och utvecklas optimalt.

Rapporter och nyhetsbrev utkommer regelbundet.

Informationsinsatser via media, föreläsningar etc fortsätter.

Genomförandefasen 1998-99

Det elektroniskt nätverk för erfarenhetsutbyte "Dala online" fördjupas.

Deltagarna i de pedagogiska projekten fortsätter att göra studiebesök hos varandra.

Utbytesverksamhet fortsätter och fördjupas.

De regelbundna seminarier fortsätter att anordnas för att kontinuerligt sprida erfarenheterna från de pedagogiska projekten.

De regelbundna föreläsningar fortsätter att anordnas för att de pedagogiska projekten ska drivas och utvecklas optimalt.

Rapporter och nyhetsbrev fortsätter att utkomma regelbundet.

Informationsinsatser via media, föreläsningar etc fortsätter.

Projekttid

Läsåren 1996/97, 1997/98 och 1998/99

Organisation

Projektansvarig

Projektansvarig är Dalarnas kommunförbund, direktör Ingvar Frodell. Kontaktperson: Kerstin Stafås.

Referensgrupp

Referensgruppen består av projektledarna från deltagande kommuners pedagogiska projekt. Gruppen lämnar synpunkter på projektets genomförande.

Projektledare

Noscasi informationsteknologi ansvarar för projektledarskapet. Kontaktperson: Tommy Isaksson.

Delprojekt

Delprojekten - de pedagogiska projekten i kommunerna drivs av lokala projektledare.

Utvärderingsmetoder

Externa forskare med hög vetenskaplig kompetens knyts till projektet för att genomföra utvärderingen.

Utvärderingen ska ha en inriktning mot aktionsforskning.

Utvärderingen bygger på att forskarna deltar i de olika stegen i projektet och med hjälp deltagande observationer och intervjuer följer processen i projektet.

Forskarna återkopplar regelbundet till projktledningen de tendenser och resultat de finner samt föreslår lämpliga förändringar.

De pedagogiska projekten utvärderas företrädesvis av de lokala projektledaran eller till dem knuten utvärderare. Dessa utvärderingar analyseras fortlöpande av de externa forskarna.

Genomförande och rapport

Delrapport
1997
Utvärdering
96/97
Delrapport
1998
Bokstöds-
rapport
Slut-
rapport
Deltagande
kommuner



Resultatet av utvärderingen presenteras i en delrapport 1997 och ytterligaren en 1998. Efter avslutat projekt 1999 presenteras en slutrapport.

Delrapporterna lämnas till KK-stiftelsen. Slutrapporten presenteras för KK-stiftelsen efter att projektet avslutas.

SkolDalaprojektet

Ett samverkansprojekt i syfte att med hjälp av IT-användning främja erfarenhetsutbyte och informationsspridning mellan kommunerna i Dalarna.

Delutvärdering avseende projektets första verksamhetsår 1996/97

Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna Oktober 1997

"SKOLDALA-PROJEKTET"

Ett samverkansprojekt i syfte att med hjälp av IT-användning främja erfarenhetsutbyte och informationsspridning mellan kommunerna i Dalarna.

Delutvärdering avseende projektets andra verksamhetsår 1997/98
Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna
December 1998

Förord

I föreliggande rapport presenteras resultatet av en andra delutvärdering av "SkolDala-projektet", vilket är ett länsövergripande projekt i Dalarna. "SkolDala-projektet" drivs av Dalarnas Kommunförbund och stöds av Länsstyrelsen och Landstinget Dalarna. Det treåriga projektet finansieras delvis av medel från KK-stiftelsen, (Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling). Enligt det avtal som tecknades 1996-06-17, mellan KK-stiftelsen och Dalarnas Kommunförbund om stöd för genomförande av "SkolDala-projektet", skall projektet fortlöpande utvärderas. Resultatet skall presenteras i en delrapport 1997 och ytterligare en 1998. Efter avslutat projekt skall en slutrapport presenteras. Denna andra delrapport avser tidsperioden från höstterminens start 1997 till och med september 1998.

För en beskrivning av SkolDala-projektets bakgrund och framväxt hänvisas till den tidigare utvärderingen av SkolDala-projektets första år. Utvärderingen finns inlagd på SkolDala-projektets hemsida: http:/www.noscasi.se/skoldala och finns även att beställa via Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna, Högskolan Dalarna.

I SkolDala-projektet ingår 14 lokala projekt. Dessa utvärderas av de lokala projektledarna. I den tidigare gjorda delutvärderingen riktades fokus mot i vilken mån de lokala projekten uppfyllt de krav som ställts i det avtal som tecknats mellan respektive kommun och Dalarnas Kommunförbund, i vilken grad SkolDala-projektet nått de uppnåendemål som formulerats samt huruvida den fastlagda tidsplanen hållits. Detta kommer även att redovisas i föreliggande rapport. Dessutom kommer de lokala projekten att studeras mer ingående än i den tidigare utvärderingen.

Utvärderingen är utförd av Ingrid Nyström på uppdrag av Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna (PUD). Handledare under arbetet har varit Mats Lundgren, PUD. Utvärderingen hade inte varit möjlig att genomföra utan stöd från och aktivt deltagande av projektledning, de lokala projektledarna och de lokala projektpedagogerna. Tack till Er alla för den tid ni lagt ner på att besvara frågor och för det engagemang ni visat när jag besökt era projekt.

Falun i december 1998
Ingrid Nyström

Inledning

I den tidigare utvärderingen gjordes en kort tillbakablick över tidigare IT-satsningar inom skolan då dessa kan ses som den bakgrund mot vilken KK-stiftelsens intresse för fortsatta IT-satsningar kan ses. I föreliggande utvärdering ges inledningsvis en kort bakgrundsbeskrivning över de förändringar som skett avseende kommunernas ökade ansvar för skolans verksamhet då dessa kan ses som en avgörande faktor för Dalarnas Kommunförbunds intresse för denna satsning. En sammanfattning av resultatet av den första delutvärderingen görs varefter föreliggande utvärderings utgångspunkter och syfte presenteras. I avsnittet därefter följer en redogörelse för använda utvärderingsmetoder. Resultatet av den nu genomförda utvärderingen presenteras och rapporten avslutas med en diskussion samt en redogörelse över dragna slutsatser.

Bokstödsrapport

Rapport från bokstödsseminariet
"IT i utbildningen i Dalarna - SkolDala en grund för ett utbildningsnätverk i Dalarna"

Onsdagen 28 april 1999-06-08
Folkets Hus, Borlänge

Författare: AnnaKarin Lith, frilansjournalist

Inledning
Gunnar Fast, seminarieledare

För att visualisera omvärldens utveckling och hur den påverkar pedagoger i skolan inleder Gunnar Fast med att jämföra "Rotfaste Roffe" med "Kreativa Karin", båda pedagoger i den svenska skolan men med olika utgångspunkter.

"Rotfaste Roffe" beskriver Gunnar Fast som en pedagog med följande utgångspunkter för sin pedagogiska roll:

  • Välståndsbyggande
  • Enhetslösningar
  • PV (bilmärke) TV och WC
  • Reproduktion av känd kunskap
  • Läraren som instruktör
  • Klagar över bristande resurser i skolan. Har önskemål om mer resurser av sådant som redan finns.

"Kreativa Karin" beskriver Gunnar Fast som en pedagog med följande utgångspunkter för sin pedagogiska roll:
  • L-samhället; Lära, Leta, Leva
  • Individanpassning
  • Ny kunskap premieras
  • Den globala byn
  • Kompetens och nätverk
  • En skola som inte har monopol på kunskap
  • Läraren som pedagog och medstudent
  • Nya idéer ger mer resurser


Gunnar Fast menar att man som pedagog måste ta ett avstamp i historien för att förstå framtiden. - "Den som inte har förmåga att se framåt eller bakåt får se upp!"som han uttrycker det.

Han påpekar också vikten av att skolan inte får vara en isolerad ö där "verkliga livet" är något som pågår utanför skolbyggnaden. Detta inte minst för att skolan ska behålla sin auktoritet. - "Personal som verkar i en skola där man inte uppfattar signalerna från omvärlden kommer snart att styras av omvärlden."

SKOLDALAPROJEKTET

Ett samverkansprojekt i syfte att med hjälp av IT-användning främja erfarenhetsutbyte och informationsspridning mellan kommunerna i Dalarna.

Slutrapport
Pedagogiskt utvecklingscentum Dalarna

Förord
Föreliggande arbete utgör en slutrapport från "SkolDalaprojektet", vilket har varit ett länsövergripande projekt i Dalarna. "SkolDalaprojektet" har drivits av Dalarnas Kommunförbund med stöd av Länsstyrelsen och Landstinget Dalarna. Det treåriga projektet har delvis finansierats med hjälp av medel från KK-stiftelsen, (Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling). I det avtal som tecknades 1996-06-17, mellan KK-stiftelsen och Dalarnas Kommunförbund om stöd för genomförande av "SkolDalaprojektet", föreskrevs att projektet fortlöpande skulle utvärderas. Resultatet förutsattes presenteras i en delrapport 1997 och ytterligare en 1998. Efter avslutat projekt skulle en slutrapport presenteras. Denna slutrapport presenteras således i föreliggande arbete.

De två tidigare genomförda delutvärderingarna finns i sin helhet inlagda på SkolDalaprojektets hemsida: www.noscasi.se/skoldala. De finns även att beställa från Pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna, Högskolan Dalarna (PuD). (http//www.du.kol/pud)

I SkolDalaprojektet har 13 lokala projekt ingått. Dessa har utvärderas av de lokala projektledarna. De tidigare utvärderingarna och föreliggande slutrapport är utförda av Ingrid Nyström på uppdrag av Pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna (PuD). Handledare under arbetet har varit Mats Lundgren, PuD. Utvärderingarna hade inte varit möjliga att genomföra utan stöd från och aktivt deltagande av projektledning, de lokala projektledarna, de lokala projektpedagogerna samt många elever inom Dalarnas grundskolor. Tack till Er alla för den tid ni lagt ner på att besvara frågor och för det engagemang ni visat när jag besökt era projekt.

Tack också till professor Ulla Riis och hennes medarbetare inom ELOÎS-projektet för att jag fick "låna" Er enkät och använda den, något omarbetad, för mina syften.

Falun i februari 2000
Ingrid Nyström

INLEDNING
Datorn i samhället

Det svenska samhället har under det senaste årtiondet förändrats på en rad punkter. Många talar om ett paradigmskifte i form av en övergång från det tidigare industrisamhället till ett informationssamhälle. Informationssamhällets främsta kännetecken kan sägas vara att kunskapsproduktionen står i centrum. Samhället blir därmed beroende av en ökad tillgång till information; det växer fram en informationssektor. Utvecklandet och användandet av datorer och Internet har på ett avgörande sätt ökat tillgången till information.

En av de som räknas som upphovsman till den elektroniska datamaskinen är den engelske matematikern och logikern Alan Turing vilken utvecklade en teori som gjorde dagens datorer möjliga. Teorin publicerades 1936. I denna beskrev Turing möjligheter och begränsningar hos en logisk maskin vilken kom att kallas "Turings maskin". Den existerade dock bara på ritstadiet. Den första prototypen av den digitala datamaskinen kom istället att utvecklas av Janos von Neumann. De principer som Turing och von Neumann utvecklade gäller fortfarande även om den tekniska utvecklingen varit nästan ofattbart snabb.

Skolan har genom den förändrade samhällsstrukturen fått en allt viktigare funktion och betydelse för att förbereda eleverna för det kommande vuxen- och arbetslivet. I ett samhälle som flödar av information är inte skolans uppgift längre att förmedla faktakunskaper. Uppgiften blir nu istället också att ge eleverna kunskap dels om var information finns och dels ge redskap för att söka och sortera fakta ur den digra informationsfloden. Datorn kan ses som ett av dessa redskap.

"Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga".

Trots att datorer blivit allt vanligare i samhället i dess helhet har dess ökade användning inom skolan gått relativt långsamt.

Dalarna

Avesta

Borlänge

Gagnef

Hedemora

Leksand

Ludvika

Malung

Mora

Orsa

Rättvik

Smedjebacken

Säter

Älvdalen

Contact us!

Send us an email and we can assure you a reply within 24 hours.

You can also find us at Facebook or you can send a SMS or Whatsapp