website statistics

Noscasi AB

Gammelgårdsvägen 4
784 44 Borlänge
Sweden

Contact

Tommy Isaksson
Spain: +34 693230775
Sweden: +46 (0)70 5220809
Email: tommy@noscasi.com

Follow us

Facebook

Artikel - Datorfortbildning- en strategisk faktor i förändringsarbetet

Datorfortbildning - en strategisk faktor i förändringsarbetet
tidningsartikel av Tommy Isaksson

I övergången till det nya informationsteknologiska samhället finns det vinnare och förlorare. Det ställer stora krav på oss som arbetar med barn och ungdom. Datorernas intåg i undervisningen kräver ett förändrat arbetssätt, en förändrad organisation och en förändrad lärarroll. Datorfortbildning måste därför i första hand inriktas på de pedagogiska frågorna.

Informationsteknologin måste användas utifrån ett jämställdhetsperspektiv, ett jämlikhetsperspektiv och utifrån ett demokratiperspektiv. Samtidigt måste man vara medveten om att datorn i undervisningen är en förstärkande faktor. Det innebär att ny informationsteknologi förstärker både en bra och en dålig pedagogik. Mao, att "sätta in datorer" i en dålig verksamhet kommer att innebära att verksamheten blir ännu sämre. Datorfortbildning måste alltså fokusera de pedagogiska frågorna i första hand och i andra hand arbeta med att hantera datorn - men - det ska då vara övningar som hela tiden är kopplade till de pedagogiska frågeställningarna. Datorerna är ett verktyg, ett verktyg som man använder för att lösa ett problem. Om man inte har något problem så behöver man inget verktyg. Det får inte bli så att datorerna är en lösning som söker sitt problem utan man måste börja i andra ändan. Hur förbereder vi barn och ungdom för dagens och morgondagens informationsteknologiska samhälle?

Införandet av datorer i undervisningen kräver ett annat arbetsätt och en annan organisation vilket innebär en förändrad lärarroll. En lärarroll som går från att lära ut, förmedla, vara den som har all nödvändig kunskap, vara den som "kan mest" i klassrummet till att vara handledare, skapa inlärningssituationer och vara en resurs för barnens egna kunskapsinhämtande. En lärarroll där man också ser barnen som en viktig resurs för, särskilt när det gäller ny teknologi så kan många gånger barn och ungdomar mer än den enskilda läraren. Det är inget hot, det är en möjlighet.

Att lära sig hantera datorn handlar inte om operativsystem, kretskort, minneshantering, programmering etc utan det handlar om att använda datorn på det sätt det används i arbetslivet och på ett bra pedagogiskt sätt i undervisningen. Det handlar om att kunna använda grafikprogram,ordbehandlingsprogram, databaser, kalkylprogram, program för datorkommunikation och andra verktygsprogram. Kunna i den meningen att de ska användas i undervisningen. Det är skillnad på datorfortbildning och datorfortbildning. Om man arbetar som sekreterare, ska bygga stora databassystem eller bygga datornätverk så behöver man förmodligen lära sig datorprogrammens alla funktioner men om datorn ska användas som ett pedagogiskt hjälpmedel så är det datorn och dess programvara i relation till skolan och barnomsorgen som är det väsentliga. I de flesta fall är undervisningsprogrammen av undermålig pedagogisk kvalitet och man kan dessutom oftast använda verktygsprogram med ett bättre resultat. Det som däremot är viktigt är att man utvecklar en bra metod för att pedagogiskt bedöma om ett undervisningsprogram kan vara ett komplement i en viss undervisningssituation.

Informationsteknologi undervisningen är och får inte vara en teknikfråga utan måste vara en samhällsfråga och en pedagogisk fråga. Därför kan man inte börja med att placera ut datorer i klassrummen innan fortbildningen genomförts. Däremot så är det viktigt att de pedagoger som får fortbildning har tillgång till en dator under hela fortbildningstiden för att på egen han ha möjligheter att öva. Efter fortbildningen är det bra om de som då vill, har möjligheter att arbeta med en projektverksamhet i sin klass eller grupp och då behöverde naturligtvis en dator (eller flera) i klassen eller gruppen.

Jämställdhet

Eftersom frågan om informationsteknologi i stor utsträckning är en fråga om jämställdhet så är det av stor vikt att särskilt kvinnliga pedagoger får fortbildning inom detta område. De har då möjlighet att fungera som bra förebilder för flickorna. Vi vet också att könsroller, attityder och inställningar grundläggs mycket tidigt, vilket är ett argument för att vi i fortbildningssammanhang i första hand måste rikta in oss på de pedagoger som arbetar med yngre barn. Vi vet också att innehav av datorer är socialgruppsrelaterat vilket innebär att man bör prioritera de pedagoger som arbetar i sk "tunga" områden.

Datorfortbildning måste ingå i ett helhetsperspektiv och i ett långsiktigt förändrings- och utvecklingsarbete av skolan och barnomsorgen. Det handlar om att förändra arbetssätt, innehåll och organisation. Fortbildningen måste vara frivillig (inom överskådlig tid) och olika utbildningsinsatser ska möjliggöra för pedagoger att fördjupa sig olika mycket.

Pilotutbildning

Pilotutbildning i termer av att några pedagoger får en fördjupad fortbildning och att dessa piloter fortbildar sina kollegor och arbetskamrater är en modell som innehåller många fördelar. Dels innbär det att man stimulerar ett arbetsätt när man lär sig av "sina jämlikar", man stimulerar en pedagogisk diskussion i arbetsgruppen och piloterna kan i ett längre perspektiv fungera som datorpedagogiska resurspersoner. För piloternas del innebär det att man hela tiden har i åtanke att det man lär sig måste man i sin tur "förmedla" vidare och dessa två steg i fortbildningen innbär ocksåatt man utifrån intresse kan välja hur engagerad man vill vara i datorfortbildningen.

Pilotutbildningen blir på detta sätt en trestegsraket. Piloterna leder studiecirklar. Studiecirkeldeltagarna startar projekt tillsammans med sin grupp. Denna trestegsraket ska ses som en helhet och som ett utvecklingsprojekt.

Projektplan

Projektet man genomför tillsammans med sin grupp ska vara genomtänkt innan man startar. Det betyder att man skriver en projektplan som innehåller syfte, metod och hur man ska utvärdera sitt projekt etc.

Det är först när man formulerat sin projektplan som man kan fundera över vilken utrustning som behövs, tex antal datorer, färgskrivare eller inte, ljudkort eller inte, typ av programvara, verktygsprogram, undervisningsprogram etc. Och när projekttiden är slut kanske man ska flytta utrustningen till någon annan grupp eller kanske projektet leder till ett nytt projekt som kräver mer utrustning. Eftersom det är viktigt att alla barn får tillgång till datorerna och vi betonar jämlikhets- och jämställdhetsmålen bör man i princip vara försiktig med att starta "fria aktiviteter" inom detta område om man inte kan visa att det ärjust detta mål man har, tex "datorklubb för tjejer".

Olika synsätt

Hur ser man på datorn roll i undervisningen? Är den viktig i huvudsak för att barnen/ungdomarna ska lära sig &"knappa" ("teknikorienterat" synsätt) eller är syftet att förbättra undervisningen i ett avgränsat ämne ("traditionellt" synsätt) eller är det viktigt för att barnen/ungdomarna ska få en större förståelse och kompetens om IT- samhället ("förändringsorienterat" synsätt)? Valet av inriktning tror jag styr hur man ser på datorprogrammen.

Ett utvecklingsprojekt kräver engagemang, flexibilitet, idealitet, nyfikenhet, hårt arbete och att se möjligheter i problemen och krångligheterna. I ett utvecklingsarbete vet man inte svaren men man försöker se nya lösningar på gamla problem samtidigt som omprövning och omplanering kommer att ske kontinuerligt. Ett utvecklingsarbete växer nerifrån och upp och bygger på frivillighet och öppenhet.

Det är en fördel om olika perspektiv och synsätt "bryts" mot varandra för då får man tillfälle till att reflektera och ifrågasätta gamla ställningstaganden.

Nya organisationsformer

Det informationsteknologiska samhället kräver nya organisationsformer. Vi går mot flexiblare, löst sammansatta, "plattare" organisationer med större utrymme för flexibilitet och individualitet.

Inom datorfortbildningen är det lämpligt att piloterna bildar nätverk.

Alltså: Den breda fortbildningssatsningen är pilotutbildning -studiecirklar - projekt. Pilotgrupperna bildar nätverk som fungerar som referensgrupper och remissinstanser. Denna bas måste kompletteras med olika byggstenar för att komplettera bygget men dessa byggstenar måste vara en del i helheten och passa in i den långsiktiga strategin. En seminarieserie bör fortlöpande rulla, en födjupningsfortbildning bör startas, ett datorpedagogiskt centrum utvecklas och en kurs i dator-pedagogik initieras.

En förutsättning för ett framgångsrikt utvecklingsarbete är politiskt förankrat beslut i Kommun-styrelsen och Kommunfullmäktige. Beslutet måste därefter följas upp med tydlig information om vad det innebär för skolan och barnomsorgen. Naturligtvis är föreståndare, rektorer och övriga ledare en nyckelgrupp i sammanhanget.

Kvalitetssäkring i form av externa forskare som följer verksamheten är av stor vikt.

Delar i detta koncept har vi prövat i olika sammanhang och just nu genomförs det som ett fullskaleprojekt i Sandvikens kommun och när projektet är avslutat kommer 1044 pedagoger att ha deltagit i verksamheten.

Contact us!

Send us an email and we can assure you a reply within 24 hours.

You can also find us at Facebook or you can send a SMS or Whatsapp