2006-01-01 Fritidspedagoger - Sluta samverka 73 frågor

Dokumentet finns för nedladdning i slutet av artikeln

De som tjänar på samverkan är lärarna, skolorganisationen och de som vill göra ekonomiska/administativa besparingar!!!!

Skälen för samverkan är flera:

1. Ekonomiskt-administrativa vinster

2. Organisatoriska vinster

3. Pedagogiska fördelar

4. Att det är bra för barnen

5. Att det är bra för skolan

6. Att det är bra för fritidshemmen

Men det blir inte bra av sig självt, det krävs bra förutsättningar för att det ska lyckas.

Fritidspedagogerna har länge strävt efter samverkan och när det nu kommer initiativ i allt fler kommuner så anammas det många gånger av fritidshemmen som något positivt i sig, utan att de reflektera över nedanstående frågeställningar. Det är i dagens läge svårt att argumentera mot en samverkan, men innan man har diskuterat igenom, tagit ställning till och fått garantier omkring nedanstående frågor och påståenden så bör man säga: Stopp till all samverkan! Idag gör många tvärtom och säger att det förhoppningsvis löser sig framöver - det gör gör det inte.

Alla frågor (De flesta frågorna är hämtade ur “Samverkan för utveckling i skola och barnomsorg” Gummesson, Flising Qvarsell, Wener, 1992) och påstående som förekommer nedan är naturligtvis inte relevanta för alla fritidspedagoger och då är det ju bara att hoppa över dem. Nedanstående frågor är en checklista med 5 markeringar efter varje fråga. Markeringarna har följande innebörd.

1. Behöver inte diskuteras det är en ointressant och/eller irrelevant fråga.

2 Behöver diskuteras (med fritidspedagogerna)

lärarna, arbetsledning, barnen, föräldrarna etc)

3 Kräver fortbildning

4. Har diskuterats med ett tillfredställande resultat

5. Har diskuterats med ett otillfredsställande resultat

1 2 3 4 5

1. Ekonomiskt-administrativa vinster?

1. Hur mycket pengar satsas på bra lokaler för fritidshemsverksamheten? O O O O O

2. Finns fritidshemsperspektivet med i ledningsorganisationen? O O O O O

3. Är slöjdsalen, hemkunskapssalen, musiksalen och matsalen O O O O O

gemensamma utrymmen som både lärare och fritidspedagoger

bestämmer över?

4. Har fritidshemmet egna lokaler? O O O O O

5. Finns det tillräckligt antal kvadratmeter för fritidshemsverksamheten? O O O O O

6. Hur kommer skolgårdarna att förändras? O O O O O

7. Vem bestämmer över ordningen i klassrummet, hur bänkar ska stå etc. O O O O O

8. Satsar kommunen-arbetsledningen ordentligt med resurser på O O O O O

fortbildning med utgångspunkt från ett pedagogiskt synsätt?

2. Organisatoriska vinster?

1. Är inte samverkan bara en storstadsföreteelse - 14 av de 18 O O O O O

exemplen i “Samverkan för utveckling” är hämtade från våra

tre storstadsområden, ett från Danmark och ett var egentligen

ingen samverkan? Kvar blir två exempel.

2. Ska det vara fritidshemmen som “går in i” skolan eller skolan O O O O O

som “går in i” fritidshemmen eller en helt ny organisation med

verksamheten i centrum?

3. Hur ser lönevillkor, arbetstider, semestrar etc ut för de skilda O O O O O

yrkeskategorierna? Går det att samverka under så skilda förhållanden?

4. Finns det en geografisk närhet mellan fritidshem och skola? O O O O O

5. Har ni tid att diskutera, pröva och utveckla varandras tankar innan O O O O O

samverkan börjar?

6. Har ni gemensam och tillräcklig planeringstid för att kunna samverka? O O O O O

7. När på dagen ska den gemensamma och tillräckliga tiden för planering

ligga? O O O O O

8. Ska ni arbeta i arbetslag? O O O O O

9. Ska det vara en samlad skoldag? O O O O O

10. Är det självklart att fritidspedagogerna är med på lärarnas studiedagar, O O O O O

eller att studiedagarna planeras gemensamt? Det är väl inte så att

fritidspedagogerna “har hand om barnen” under lärarnas studiedagar?

11. Har ni efter eget intresse fått göra studiebesök på andra ställen som O O O O O

arbetat med samverkan?

12. Vilka aktiviteter ansvarar lärare för och vilka aktiviteter ansvarar O O O O O

fritidspedagogen för?

3. Pedagogiska fördelar?

1. Ger inte den omhuldade “helhetssynen” enbart en ökad vuxenmakt O O O O O

och kontroll över barnen?

2. Blir inte helhetssynen enbart en “likformig och kringgärdad O O O O O

institutionstillvaro”?

3. Blir nu hela dagen vuxenstyrd och välplanerad utan utrymme för O O O O O

barnens initiativ?

4. Stödjer arbetsledningen en pedagogisk utveckling? O O O O O

5. Är det skolpedagogik eller fritidshemspedagogik som ska gälla i O O O O O

fortsättningen?

6. Ska fritidshemmen ta över skolkulturen? O O O O O

7. Är det ett utvecklingspsykologiskt eller inlärningspsykologiskt O O O O O

perspektiv som ska gälla i fortsättningen eller kan de båda

perspektiven samsas?

8. Har lärarna och fritidspedagogerna en gemensam syn på det de ska O O O O O

göra tillsammans? Behövs en gemensam syn? Har ni diskuterat det?

9. Är olikheterna mellan lärare och fritidspedagoger ett hot eller en O O O O O

möjlighet?

10. Har ni en gemensam målsättning? O O O O O

11. Har ni samma normer? O O O O O

12. Ska barnen vara ombytta och duscha efter att de har varit i O O O O O

gymnastiksalen både på “skoltid” och “fritidhemstid”?

13. Får barnen springa i korridoren? O O O O O

14. Ska det vara årskurslös undervisning? O O O O O

15. Ska det vara ett socialt och grupporienterat arbetssätt? O O O O O

16. Ska ni arbeta temaorienterat? O O O O O

17. Ska ni arbeta med beting? O O O O O

18. Ska ni arbeta med projekt? O O O O O

19. Ska ni arbeta efter en särskild pedagogisk inriktning (Montessori O O O O O

Ansvarspedagogik etc)

20. Är skolverksamheten eller fritidshemsverksamheten viktigast, varför? O O O O O

4. Är det bra för barnen?

1. På vilket sätt ger samverkan barnen tid och rum enligt Qvarsells O O O O O

resonemang?

2. Får barnen utvecklingsuppgifter? O O O O O